mynterik

Click here to edit subtitle

2016-05-02 Myntfotografering

Under fliken "Myntfotografering" beskriver jag min metod för att fotografera mynt. Kika gärna och låt dig inspireras eller för den delen avskräckas. Maila mig gärna om du har några funderingar.


Ha det gott! /Erik

2016-04-29 Hetsjakt på enkronor

Texten ovan är i likhet med förra inlägget taget från den alingsåsbaserade mynttidningen Myntfront år 1975. Jag tycker att det är en rolig artikel som sätter pengarnas värde i ett historiskt sammanhang och ger oss som är födda efter 1967 ett perspektiv på hur myntens nominella värde går stick i stäv med metallvärdet. Historiskt sett så har ju de fysiska mynten haft ett metallvärde vilket skulle motsvara det nominella värdet. Mynten gjordes av ädla metaller, guld och silver, där deras värde var gångbart över nationsgränser. Jag är beredd att sälla mig till skara som raljerar över värdet i dagens pengar, där vi genom en praxis vilandes på ekonomiska system tillskriver papperslappar, utan större egenvärde, ett nominellt värde. Dessa värden bygger på kurser och index, vilket innebär att om dessa faller har man slitit många timmar för att kunna torka sig i ändan med Ingemar Bergman... Senast igår så rapporterades det om personer som manipulerat aktiebörsen genom systematiska, vridna, analyser och på så sätt tjänat mångmiljonbelopp på andras bekostnad. Det jag menar är att vi genom pacta sunt servanda underblåser vår ekonomi, systemet hänger lite i luften och kan stiga eller rasa genom ett ögonblicksverk. Nog med raljerande för nu.


Ha det gott! /Erik

2016-04-28 Variantsamlande

Texten ovan är en artikel kring variantsamlande som publicerades i den alingsåsbaserade mynttidningen Myntfront år 1975.


Ha det gott! /Erik

2016-04-27 Myntläsning

Text från myntkabinettet.se

Åtsida

Myntets framsida kallas för åtsida. Där finns ett porträtt eller en symbol som talar om vem som gett ut myntet. På euron finns en karta som visar en del av Europa.


Frånsida

Myntets baksida kallas för frånsida. På frånsidan står valören. Ibland finns det också en bild som föreställer någon viktig händelse. På euron visar frånsidan vilket land myntet kommer ifrån.


Valör

Valören anger myntets värde. Det kan till exempel stå 1 kr.


Omskrift

Den text som finns utefter myntets kant kallas för omskrift. Den kan antingen löpa runt hela kanten eller en del av den.


Inskrift

Kallas den text som är placerad mitt på myntet. Den sitter alltså inte utefter kanten. Finns ofta på äldre mynt.


Rand

På myntets rand finns det ibland ett mönster eller en inskrift.


Kant

Sitter allra längst ut på myntets åtsida och frånsida.


Gravörsignatur och konstnärssignatur

På äldre mynt finns en så kallad gravörsignatur. Det är initialerna på den som har formgivit och graverat stampen som använts för att prägla myntet.
När det gäller yngre mynt så är det en konstnär som formger mynten och stampen tillverkas maskinellt. På nyare mynt finns ibland konstnärens initialer.


Myntmästarmärke

Återfinns på gamla mynt och det visar vem som var myntmästare där myntet präglades. Myntmästare kallades den person som var föreståndare i en myntverkstad. Under 1800-talet ändrades titeln till myntdirektör och myntverket ingick i ett ämbetsverk. På mynten präglades begynnelsebokstaven i myntverkschefens efternamn. År 1986 överfördes Myntverket till Tumba bruk, som ägdes av Riksbanken.

Från och med 1987 blev det i stället begynnelsebokstaven i riksbankschefens efternamn, som präglades på mynten. Den nuvarande riksbankschefen heter Stefan Ingves (år 2008). Han har båda sina initialer på mynten, därför kan du se SI på mynt som är präglade från och med år 2006 då han tillträdde.


Myntort

På mynt finns ofta en symbol som visar var någonstans myntet är präglat. På nyare svenska mynt finns en symbol, ett E med en hammare. Det betyder att myntet är präglat i Eskilstuna, där myntverket ligger.

Från och med år 2008 präglas de svenska mynten av Finlands myntverk. Därför har det blivit bestämt att mynten ska märkas med utgivningsorten i stället för myntorten. Utgivningsorten är Stockholm, där Riksbanken ligger. De svenska mynten förses av den anledningen med ett S, som står för Stockholm.


Ha det gott! /Erik

2016-04-26 Svensk mynthandel

Micke Kindahl som står bakom http://www.mickesmyntsida.n.nu/ har startat företaget Svensk mynthandel. Vi som flanerar Mickes sida vet att något varit på gång, men han har varit aningen kryptisk. Jag instämmer med glädjekören, Falcoin/Ingemar, samt lyckönskar Micke. Besök gärna http://www.svenskmynthandel.se/ och kika.


Ha det gott! /Erik

2016-04-25 Nya mynt i oktober

Julafton är i oktober i år, åtminstone för oss numismatiker, för då skall våra nya svenska mynt tas i cirkulation. Mynten är formgivna av Ernst Nordin och mer om dessa finns att läsa i mitt inlägg från 2015-06-01 eller på Riksbankens hemsida. De nya sedlarna, som lanserades förra året, syns nu dagligen vid transaktioner och detta känns väldigt trevligt då man är numismatiskt lagd. Glöm dock inte att i och med införandet av de nya pengarna blir de gamla ogiltiga, först ut över stupet är sedlarna som blir ogiltiga i juni i år. Mynten är dock giltiga fram till juni nästa år.


Ha det gott! /Erik

2016-03-25 Quadrum intercept

Fick i veckan hem ett paket från Collectia innehållandes ett paket Quadrum intercept. Till skillnad från de vanliga Quadrum-kapslarna, vilka blivit en personlig favorit för myntförvaring, så innehåller inlagan i intercept-kapslarna ämnen som skall ge ett aktivt skydd för myntet i minst 15 år enligt tillverkaren Leuchtturm.

Intercept-inlagan innehåller bland annat koppar- och svaveljoner som skall verka neutraliserande mot, för myntet, skadliga joner i den omgivande luften. Bilden nedan visar en jämförelse mellan en intercept-kapsel (vänster) och en vanlig quadrum-kapsel (höger). Man kan med blotta ögat se en klar skillnad, där intercept-kapseln är blankare och mera mönstrad än inlagan i den vanliga quadrum-kapseln som är utav mer traditionell skumgummi-karaktär. I övrig så har de båda kapslarna samma specifikationer med pvc-fria inlagor och kristallklara, repfria, plasthöljen. Priset skiljer sig dock, där en vanlig quadrum-kapsel kostar 6,90 kr/st medan intercept kostar 12,50 kr/st, en prisskillnad som är en väl värd investering för att skydda ens mynt enligt mig, dvs om intercept-konceptet fungerar och det får tiden utvisa.

Ha det gott och glad påsk! /Erik

2016-03-19 Coinweek weekly report

För att se Coinweeks veckorapport 20160319, använd adressen nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=xrHf2tG198o

Ha det gott! /Erik

2016-03-18 Australien ocirkulerat årsset 2016

Igår landade ett brev från down under i brevlådan innehållandes ett set om sex ocirkulerade australiensiska mynt. Det är en speciell utgåva som firar att det är 50 år sedan Australien gick över till det decimala valutasystemet från pund och shilling. Årets jubileumsmynt representerar både dåtid och nutid, där åtsidan pryds av drottning Elisabeth II samt en bild av ett mynt vilket gällde innan 14:e februari 1966. Frånsidan visar de traditionella australiensiska motiven som varit med i 50 år. 

Det traditionella motiven pryder myntens frånsidor.

Åtsidan för 50 cents-myntet med drottning Elisabeth II samt en stenbock, vilken tidigare prydde shillingmynt.


Ha det gott!  /Erik

2016-03-10 Nytt nummer av SNT

Igår landade årets andra nummer av SNT i brevlådan, men det var först idag som jag hann kika i den. Trevligt nummer bla med reportage från SNF:s årsmöte i Falun förra året. Jag har bara skummat igenom tidningen men nappade direkt på artikeln av Ottar Ertzeid där han berättar att den svenska Riksbanken är sämst i Norden på att erbjuda oss numismatiker myntprodukter och avslutar med att uppmana Riksbanken att ändra på detta i år i samband med lanseringen av de nya mynten i oktober; -Herr Ertzeid, jag håller fullkomligt med dig, skärpning Riksbanken!

Ha det gott! /Erik

2016-03-04 Sverige kontantlöst år 2030

Idag har Sveriges riksbank kommit med ny statistik och nya prognoser gällande förekomsten av kontanter i samhället, ett för oss numismatiker ständigt intressant ämne. Enligt Riksbanken görs i dagsläget 20 % av alla betalningar över disk med kontanter och 90 % av det svenska folket uppger att de använt kontanter den senaste månaden. Dock har ny teknik drivit utvecklingen åt en minskad användning av kontanter; år 2010 var värdet av sedlar i omlopp 100 miljarder, samma siffra år 2015 var 70 miljarder. Det genomsnittliga värdet på mynt i cirkulation har dock legat relativt konstant kring drygt 5 miljarder kronor. Riksbankens prognos är att om cirka 15 år kommer kontanterna att ha försvunnit. – Vi har sagt runt 2030, men vi vill vara försiktiga och inte säga något exakt datum. Man kommer att gissa fel, säger Björn Segendorf, på Riksbanken, avdelningen finansiell stabilitet, som följer betalningsmarknaden. Björn Segendorf menar att statistiken visar på en del av en långsiktig trend, men att det är svårt att utifrån den förutspå kontantbehovet framåt. – Det finns ingen exakt tillförlitlig statistik om kontantanvändningen, utan vi får viss information genom studierna vi gör om svenska folkets betalningsvanor, säger Björn Segendorf, som tror att kontantanvändandet kommer att fortsätta minska, men att det är svårt att säga i vilken takt.

Vi som numismatiker hoppas säkerligen att prognosen är fel och att kontanter kommer att finnas längre än så, vår hobby bygger ju på förekomsten av kontanter.

Ha det gott! /Erik

2016-02-27 Sydney olympic coin program

Bild: "Silver kilo olympic masterpiece".

Sedan Finland beslutade att prägla ett speciellt mynt för att uppmärksamma de olympiska spelen i Helsingfors 1952 har de flesta arrangörsländer gått samma väg och givit ut mynt i de olympiska spelens ära. Dock kan ingen till dags datum mäta sig med varken omfattningen eller succen hos myntprogrammet som genomfördes av Royal Australian mint tillsammans med Perth mint inför de olympiska spelen i Sydney år 2000.

Bild: Cathy Freeman tänder den olympiska elden på Stadium Australia 15 september 2000.

De olympiska spelen i Sydney pågick mellan 15 september och 1 oktober år 2000. Spelens motto var ”Share the spirit, dare to dream”. Totalt deltog 10.651 atleter från 199 länder i 28 olika grenar. Den olympiska elden tändes på Stadium Australia av Cathy Freeman som senare vann guld på distansen 400 meter inför 112.524 åskådare på plats, den hittills största publiksiffran i de olympiska spelens historia.. Freeman var den första atlet med aboriginursprung att vinna Commonwealth Games år 1990 endast 16 år gammal. Sverige tog 12 medaljer i Sydney, där Lars Frölander tog guld på 100 m fjäril och Kajsa Bergqvist tog brons i höjdhopp.

Bild: Stuart Devlin med två mynt ur Sydney olympic coin program.

Sydney olympic coin program startade i oktober 1997 med utgivning av nya mynt fram till april 2000. Programmet bestod av totalt 53 olika mynt; 8 guldmynt, 17 silvermynt och 28 bronsmynt. De 25 ädlare mynten designades av Suart Devlin, som var med redan 1966 och formgav de första mynten då Australien gick över till ett decimalt valutasystem. Sedan mitten av 1960-talet är Devlin bosatt i Storbritannien där han bland annat fått St Georg ordern och blivit utnämnd till kunglig hovjuvilerare åt den brittiska drottningen.

Devlins såg de olympiska mynten som en klan bestående av tre familjer; en familj om 8 guldmynt som representerade atleterna och den olympiska andan; en familj om 8 silvermynt som representerade Australiens unika flora och fauna; en familj om ytterligare 8 silvermynt vilka representerade Australiens kulturella aspekter; samt det fantastiska ”Silver Kilo Olymic Masterpiece” myntet, ett silvermynt på ett kilo vilket presenterades på World Money Fair i Basel januari 2000 där det hyllades som århundradets mynt. Devlin anser själv att ”Olympic Masterpiece” är hans största bedrift inom myntformgivning. Devlin samarbetade med Nova Peris-Kneebone, en australiensisk atlet och artist med aboriginursprung, vid formgivning av två silvermynt i den kulturella familjen; ”Festival of the dreaming” och ”A sea of change”.

De 28 bronsmynten bar motiv från var och en av de grenar som var representerade under spelen, även detta en ny bedrift som hittills inte återupprepats. Alla guldmynt präglades vid Perth mint, tillverkningen av bronsmynten skedde vid Royal mint i Canberra medan framställningen av silvermynt delades mellan de båda myntverken.

Bild: Minnesmynt från Moskva 1980 (tv) och mynt från Rio 2016 (th)

I årsredovisningen för The Royal mint 2001 redovisas 5.447.819 mynt sålda ur Sydney olympic coin program fördelat över de 53 olika präglingarna, vilket gör det till det mest framgångsrika olympiska myntprogram hittils och ett riktmärke för framtida OS-arrangörer att försöka uppnå. Närmast bakom i antal utgivna mynt är Moskva 1980 med 45 utgivna mynt följt av Rio 2016 som till sommarens olympiska spel har givit ut 36 olika mynt. Frågan är; Kommer någon någonsin att överträffa Sydney? Vi får se.


Ha det gott! /Erik

2016-02-20 Leuchtturm Prisma myntetui

I veckan landade ett paket från Jimmy på Collectia i brevlådan innehållandes ett Prisma myntetui från Leuchtturm. 

Det är ett mycket elegant etui tillverkat i reptålig akryl. Den svarta underdelen, med fyra gummerade fötter, är anpassad för att innehålla en styck Quadrum-myntkapsel men passar även för andra myntramar med måtten 50x50 mm. Det genomskinliga locket gör att myntet framhävs. Locket öppnas och försluts säkert och diskret med magnetlås. Yttermått: 80 x 80 x 16 mm. Levereras med en stav i genomskinlig akryl för stående uppvisning i till exempel en hylla.

Jag tycker att prisma kapseln ger ett exklusivt och gediget intryck, den höjer intrycket av dina mynt när du visar upp dem samtidigt som den skyddar. Jag kommer nog att använda mig av Prisma-etui till mina finaste mynt som jag vill visa upp.

Ha det gott! /Erik

2016-02-17 Coinweek weekly report

För att se Coinweeks veckorapport 20160217, använd adressen nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=KjAu_8z39Dg

Ha det gott! /Erik

2016-02-14 50 år sedan Australien konverterade till decimalsystemet

Idag är det 50 år sedan Australien bytte från pennies, shillings och floriner till dollar och cent. Alla hjärtans dag, 14 februari 1966 fick smeknamnet Dollar day eller C-day. Konverteringen var ingen sensation, då den diskuterats av parlamentet redan 1902, men avslogs då man ville bevara de starka banden till Storbritannien.


En Decimal-kommitté utsågs 1959 och överlämnade en rapport till regeringen i augusti 1960. I denna rapport framhölls fördelarna med att byta till ett decimalsystemet. Australien såg Sydafrika göra övergången 1961 och under de närmaste 2 åren bekräftade de att de långsiktiga fördelarna övervägde uppkomna besvär på kort sikt. Slutligen tillkännagav finansminister mr Harold Holt år 1963 att byte av valutasystem var beslutat.


Men vad skulle den nya valutan heta? Skulle det vara en royal, en dollar eller ett pund? Det fanns 998 föreslagna namn, men valet föll slutligen på australiensisk dollar. Ett nytt myntverk byggdes i Canberra för att underlätta tillverkningen av de stora mängder nya mynt som Australien skulle behöva. Genom operation Fastbuck levererades de nya mynten och sedlarna runt om i Australien. En massiv informationskampanj genomfördes där karaktären Dollar Bill dök upp i reklam och Dollar Jill figurerade ute i detaljhandeln för att utbilda konsumenterna om konverteringens praktiska innebörd. De nya mynten designades av Stuart Devlin, med klassiska australiensiska djur som motiv.


50-årsdagen firas där allt började, på The Royal Mint i Canberra, med öppet hus och festligheter. Vem vet kanske dyker både Dollar Bill och Jill upp på festen.

Ha det gott! /Erik

2016-02-10 Nytt nummer av SNT

Då har årets första nummer av Svensk numismatisk tidsskrift landat i brevlådan. Jag har bara kikat igenom den som hastigast men det verkar lovande, med bland annat en artikel kring de psykologiska faktorerna vid kvalitetsbedömning av mynt.


Ha det gott! /Erik

2016-02-07 Australien 5 dollar silvermynt 2000

Ovan är ett av mina favoritmynt ur min personliga samling; det är ett australiensiskt silvermynt med valören 5 dollar från år 2000. Denna myntserie präglades inför de olympiska sommarspelen som arrangerades i Sydney år 2000. Motiven för mynten var australiensiska djur, på mitt mynt är känguru representerat, kanske det djur de allra flesta av oss förknippar med landet "down under". Jag följde OS år 2000 hemma i soffan men hade glädjen att besöka Sydney olympic park vid en resa år 2007. Myntets specifikationer är följande; Material: Silver (.999) – Vikt: 31.64 g – Diameter: ø 40.5 mm.

Ha det gott. /Erik

2016-02-06 Coinweek weekly report

För att se Coinweeks veckorapport 20160202, använd adressen nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=QXXvBXEWv5E

Ha det gott! /Erik

2015-06-01 Nya svenska mynt 2016

Oktober 2016 kommer riksbanken att ge ut nya mynt. De nya mynten kommer att ha det parallella temat "sol, vind och vatten". Mynten kommer att vara helt nickelfria, vara mindre samt väga hälften av de nuvarande mynten. Tvåkronan återintroduceras, för första gången sedan 1971. Den nuvarande 10-kronan behålls i oförändrat utförande. Formgivare är den numera välkände Ernst Nordin, som bland annat formgivit de svenska enkronorna från 2001 och framåt med bland annat Finlands-kronan från 2009 och 40 år på tronen 2013 återfinns.

 

Nedan presenteras specifikationerna för de nya mynten, med nuvarande mynts dimensioner inom parentes.

 

1-kronan kommer att representera solen med följande specifikationer:

Färg: Koppar

Metallinnehåll: Kopparpläterat stål, det vill säga en kärna av stål med ett tunt ytterskikt av koppar (kopparnickel)

Vikt: 3,60 gram (7)

Diameter: 19,50 millimeter (25)

Tjocklek: 1,79 millimeter

Rand: Räfflad

 

2-kronan kommer att representera vind med följande specifikationer:

Färg: Koppar.

Metallinnehåll: Kopparpläterat stål, det vill säga en kärna av stål med ett tunt ytterskikt av koppar. (kopparnickel)

Vikt: 4,80 gram. (14)

Diameter: 22,50 millimeter. (31)

Tjocklek: 1,79 millimeter.

Rand: Delvis räfflad, delvis slät

 

5-kronan kommer att representera vatten med följande specifikationer:

Färg: Guld
Metallinnehåll: Legering bestående av koppar, aluminium, zink och tenn
Vikt: 6,10 gram (9,5)
Diameter: 23,75 millimeter (28,5)
Tjocklek: 1,95 millimeter
Rand: Slät

 

Jag brukar raljera här på hemsidan om den variationsfattiga svenska myntfaunan, att mynten i stort sett haft samma utformning i 42 år, så denna ny-introducering är något jag välkomnar med stor glädje. Dock höjer jag ett ögonbryn för den kraftigt reducerade vikten, samt den minskade diametern, och hoppas att detta inte skall göra att mynten känns som "leksakspengar"...men jag antar att det är som det mesta här i livet, en vanesak.

 

Ha det gott! /Erik

2015-05-08 Myntset och bankrullar

Ovan är en bild på ett set med ocirkulerade svenska mynt präglade år 1988, mitt födelseår. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dessa myntset, visst värdesätter jag myntens ocirkulerade skick men tycker samtidigt att de är tämligen osympatiskt förpackade. De är lite tråkiga tycker jag. Personligen gillar jag att ha varje enskilt mynt fristående och förvarat var för sig. Visst förstår jag att vissa värdesätter att ha mynten tillsammans av bekvämlighetssynpunkt samt med lite information kring mynten, allt i samma förpackning. Men som sagt är jag kluven, har man mage att "stycka" ett myntset för att som min tanke är att förvara var och ett av mynten i quadrum-kapslar? Jag förstår att dessa enligt vissa minskar värdet, men skicket är ju fortfarande ocirkulerat vilket är avgörande enligt mig.


Sedan mynt i oöppnade rullar från bank, vad är det för vits med dem? Jag gillar att vrida, vända och beskåda var och ett av mina mynt, att umgås på tu man hand helt enkelt. I en bankrulle kan man ju endast skymta en sida på vardera ändar i rullen. Jag säger samma sak som om myntseten ovan, skicket är a och o, vilket ju utan tvivel är ocirkulerat i rullen, men även har skulle jag vilja "stycka" rullen för separat förvaring av mynten. Det är endast min personliga åsikt, jag påstår inte att den är varken rätt eller fel.

Vad har du för tankar kring myntset och rullar? Får man "stycka" dem eller är det tabu? Maila gärna era tankar kring detta ämne.

Ha det gott och trevlig helg! /Erik

2015-05-01 Svenska numismatiska föreningen

Lagom till valborgsmässoafton trillade ett välfyllt kuvert ner i brevlådan med avsändare svenska numismatiska föreningen. Kuvertet innehöll en bekräftelse av mitt tecknade medlemskap i föreningen samt årets utgivna nummer av svensk numismatisk tidskrift och där med är alla regniga dagar räddade en tid framöver. SNF bildades 1873 med med syfte att "befordra och understödja numismatisk forskning".

Paragraf 1a i föreningens stadgar lyder:
"Föreningens ändamål och verksamhet a. Svenska Numismatiska Föreningen är ett vetenskapligt samfund, som har till ändamål att stödja och främja den numismatiska forskningen i Sverige, i första hand genom att utgiva eller medverka vid utgivandet av vetenskapliga arbeten i ämnet samt anordna föredrag, utställningar och visningar med numismatisk anknytning. Föreningen får även verka på annat sätt för det numismatiska intressets höjande."

Föreningen är öppen för alla som är numismatiskt intresserade och medlemmar erhåller en rad förmåner bla tidningen Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT).
Kika in på http://numismatik.se/ om du vill veta mer.

Ha det gott! /Erik

2015-04-08 MyntErik firar 1 år

Då har det redan gått ett år sedan jag startade hemsidan MyntErik för att delge mina numismatiska tankar och mitt samlande.

Skicka gärna ett mail om ni undrar något, har tips eller bara vill snacka mynt och numismatik.

Ha det gott. /Erik

2015-03-31 100 pesetas 1999 internationella året för äldre

1998 tillkännagav FN sin proklamation om åldrande, och utropade samtidigt genom sin generalsekreterare Kofi Annan att 1999 skulle vara det internationella året för äldre. Det internationella året för åldrande firades som ett erkännande av mänsklighetens demografiska åldrande. FN:s ledord för året var "mot ett samhälle för alla åldrar" vilket grundades i en ömsesidig respekt och förståelse. Kanada hade en ledande position i arbetet för äldres ställning i samhället med flera inhemska organisationer i spetsen. Kanada uppmärksammade firandet genom att ge ut både ett speciellt 1 dollar-mynt och frimärke. Spanien myntade ett minnesmynt vid kungliga myntverket i Madrid(M) kung Juan Carlos I på åtsidan och emblemet för det internationella året för äldre på frånsidan(bild ovan). Ett enligt mig mycket vackert mynt.

Ha det gott! /Erik

2015-03-30 Peseta - en översikt

Peseta var den gällande valutan i Spanien mellan 1869-2002. Peseta kommer från katalanskans "pesseta" och betyder "liten bit". Valutan introducerades efter det att Spanien gått med i den latinska valutaunionen, ett försök att harmonisera flera inhemska europeiska valutor baserade på guld- och silvervärdet där Frankrikes franc var utgångspunkt. Unionen bildades 1865 av bland annat Frankrike, Belgien och Schweiz, men lades ner 1927 som en följd av första världskriget och politisk turbulens.


Peseta ersatte den tidigare escudo:n, där förhållandet gavs 5 pesetas = 1 peso duro = 2 escudos. En peseta var entydligt med 4,5 gram silver eller 0,290322 gram guld, i enlighet med den latinska valutaunionens bestämmelser. Efter 1873 var dock endast guldmåttet gällande. 


1959 blev Spanien en del av Bretton Woods systemet, där 60 pesetas var lika med värdet av 1 US dollar. Som en följd av devalveringen av det brittiska pundet 1967, där växlingskursen 167 pesetas = 1 pund, minskade värdet av peseta mot dollarn då 70 pesetas gav 1 US dollar. År 2002 ersattes peseta av den europeiska valutan euro med växlingskursen 166,386 pesetas = 1 euro.


Peseta fraktionerades enligt 1 peseta = 100 centimos eller 4 reales. Det sista 1 centiomos-myntet tillverkades 1913, det sista 25 centimos-myntet(1 real) 1959, det sista 50 centiomos-myntet 1980 inför fotbolls-VM i Spanien 1982.


Det var lite kort och översiktligt om peseta och dess historia.


Ha det gott. /Erik

2015-03-27 500 pesetas

500 pesetas-myntet är enligt mig ett mycket vackert mynt, där den runda ytterkonturen samverkar med den kantigt stansade kanten på myntets från- och åtsida.

Myntet består av koppar, nickel och aluminium, väger 12,0 g samt har en diameter på 28 mm.

500 pesetas myntades 1987-1990 i upplagorna;
1987= 400.000.000
1988= 81.309.000
1989= 103.861.000
1990= 28.372.000

Myntets frånsida visar det spanska statsvapnet med texten España, valör 500 pesetas och myntort M(Casa de la Moneda Madrid).
Myntets åtsida visar kungaparets porträtt med kung Juan Carlos I i förgrunden och drottning Sofia i bakgrunden samt årtal 1988. 500 pesetas-myntet var giltigt betalningsmedel i Spanien fram till 2002-02-28 då Euro infördes.

Kungliga spanska myntverket Casa de la Moneda Madrid har varit verksamt 1615-2015 och firar 400 årsjubileum i år.

Ha det gott. /Erik

2014-11-13 Falcoin

Kul med lite "smygreklam" från min myntkollega Roland "Falcoin", det uppskattas och kul med Jannes myntsida! Kika gärna in hos både Falcoin och Janne.

Ha det gott. /Erik

2014-04-24 Ingemars myntblogg

Ingemars myntblogg är en av, om inte den, mest respekterade och lästa myntbloggen i landet. Genom hans samlande och blogg har jag lärt, och lär mig fortfarande, väldigt mycket om numismatik. Han är alltid kunnig och aktuell, vill man ha koll på läget inom myntvärlden kan man alltid konsultera Ingemars sida. Han inspirerade mig att skapa mynterik.tk. Jag ville tacka honom för kunskap och inspiration, så jag skickade ett mail och på så sätt fick han "nys" om min sida. Det är oerhört hedrande och kul att han tar upp mynterik.tk i sin blogg samt i sin länksamling, även för detta tackar jag. Har du precis börjat, eller hållt på länge med mynt? Har du fastnat eller undrar du något? Kika då in på Ingemars sida, men jag höjer ett varningens finger för man fastnar lätt bland alla spännande mynt.

Ha det gott! /Erik

2014-04-08 Mynterik.tk startar

Välkommen till mynterik.tk!

Här på sidan kommer jag att dela med mig av mitt myntsamlande och numismatiska tankar.

Skicka gärna ett mail om du vill.

Ha det gott! /Erik